DJUR- OCH NATURSIDORNA

SOM botaniker var Albin Lind inget mindre än enastående och som biologisk zoolog inte mindre oförliknelig.

  Han upptäckte sålunda nya växter som vore han en annan Linné och nya arter av djur som en annan Douglas G. Endorf.

  Albin Lind sysslade också med trädgård och trädgårdskonst och har namngivit många hortikulturella växter, en ros är uppkallad efter honom - den vita Albinrosen, ”Albinon” kallad.  

ALBIN Lind var oslagbar som bärplockare, särskilt när det gällde hallon, blåbär och lingon där en eftermiddags koncentrerad tankeverksamhet resulterade i ett redskap, ett slags plocktång, som effektiviserade skördandet. Han uppfann också en hallonpincett med vilken man kunde avlägsna mask ur ett hallon utan att skada vare sig masken eller bäret.

  Albin Lind upptäckte även ett ämne som fick bär och frukter att mogna snabbare, ofta på mindre än halva tiden. 

MOT mitten av sin levnadsbana var Albin Lind upptagen av en mängd projekt inom ramen för ämnet Naturen, bl a en omprövning och förbättring av Linnés (se ovan) sexualsystem. 

  Han upptäckte också att man kunde utläsa mycket och få fram många uppgifter inte bara genom tolkningar av trädens årsringar (dendrokronologi). Sålunda ledde hans klassificering av eklöv, lindblad och lindgrenar, ask- och asplöv till legendariska omtolkningar.

TILL de nyupptäckta arter som Albin Lind namngav räknas en ’Lolitafjäril’, en art långfläckiga blåvingar med ett avvikande utvecklingsmönster och ett invecklat reproduktionsbeteende.

  I anslutning till sina insektsstudier passade Albin Lind på att uppfinna anofelometern, dvs en myggräknare som också hade den egenskapen att för varje räknad mygga avliva densamma.

  Han fick också fått ett kvalster uppkallat efter sig.

ALBIN Lind kunde härma de flesta djurläten och framför allt fåglars sång (lindbladska metoden), något han hade stor och ovansklig nytta av vid närmare studier av biologiska former i naturen. Men han kunde också härma de flesta hundars olika skall och även insekters läten. 

  Albin Linds förhållande till insekter var, har man velat påskina, inte helt oskyldigt. Vid ett tillfälle talade han med myror på myrornas språk och fick dem att mangrant (!) lämna stacken och ställa sig på led för att lyssna. Detta låter möjligen överdrivet för en fåkunnig omvärld men finns belägg för i de dokument som beskriver Albin Linds många myrprojekt.

UNDER begränsade perioder när Albin Lind gjorde inträngande forskningar inom flora och fauna levde han en kort tid tillsammans med två tama strutsar (Struthio camelus) som han ägnade ingående studier vilka ledde till häpnadsväckade rön i avseende på dessa djurs påstådda brist på intelligens och inre liv. 

  Andra experiment inom den djuriska samlevnadens ramar blev också orsaken till att Albin Lind under en kortare period (48 timmar) kom att vistas i ett 16 kvm stort rum tillsammans med 400.000 bladlöss. Dessa två experiment ligger till grund för hans studie ”Jämförande forskning i ojämförbara situationer”. Han lät sig också instängas i ett 2-manstält tillsamans med 48 viperor som han efter knappt två timmar hade gjort tama och lärt konsten att slå råbandsknopar. (Det s k Houdini-försöket.)

ALBIN Lind ägnade sig även under en kort tids vistelse i Australien åt fåravel och lyckades där avla fram raser i olika färger och vilkas ull var helt röd, blå eller grön, får som också var i mycket ringa behov av föda. De utfodrades helt enkelt med gamla plastkassar, kasserade kartonger och tidningspapper.

SOM ett kuriosum kan nämnas att Albin Lind också startade en tillverkning, fast i mindre skala, av konstgjorda näbbar för olika fågelarter.