KONSTSIDOR

SOM skulptör koncentrerade sig Albin Lind på svin i olika material och former och det var inte bara marsipangrisar han skulpterade. Han hade också planer på att exponera sina egna kroppsdelar som ett slags reliker, ett projekt som skulle krävt smärre amputationer och därför skrinlades. 

  Vad beträffar måleriet kan man konstatera att Albin Lind inspirerat och varit utvecklande för många bildkonstnärer. Hur en period i hans eget skapande kunde se ut framgår med önskvärd tillförlitlighet av det koncentrerade försök till beskrivning av en period i Albin Linds konstutveckling som nedtecknats av en honom någorlunda närstående kollega (Börje Axelsson) som vill vara anonym och som kallar sin studie ”På jakt efter objektets skäl”:

”Mest karakteristiskt för Albin Linds måleri eller rättare sminkage är konstnärens enastående konsekvens. Alltsedan han började presentera sina målade eller sminkade människor (han målar alltså direkt på modellen), först vid en samlingsutställning hos Mme Tussaud i London och sedan vid separata expositioner, kan en tydlig linje spåras hos honom.

  ”Jag får inte ta förhållandet till föremålet, det vill säga den modell/person som jag sminkar, på allvar - det skulle utlösa hela den väl behärskade och starkt uppdämda sexualiteten hos mig; jag grips alltför lätt av ett ur en djup melankoli härrörande sexuellt vanvett när jag betraktar mina färdigsminkade människor”, säger han och tillägger: ”Ändå gäller det för mig inte någon definitiv frigörelse från föremålet. Tvärtom, jag vill förena mig med detta, oavsett om det är en man eller kvinna, och detta gäller även vid de fåtaliga tillfällen då jag målat djur, alltså mina tidiga sminkage av ekorrar, strutsar, getter och japanska möss,”

  Konstnären går således in för att bibehålla sublimeringen av sin könsdrift men påverkar ändå föremålet, objektet, och förändrar det, stöper det i en form skapad av honom själv- Den av Albin Lind målade mnniskan blir inte igenkännlig och inte heller omvandlad till ett spel av fläckar och linjer. Människan/modellen existerar som individ - eller bättre: som inidivid, om än berövad sina konturer, först när sminkaget är helt färdigt och objektet själv står ”färgbalsamerat” (för att använda konstnärens eget ord), ofta mot den hos denne så ofta förekommande bakgrunden som alltid utgörs av en monokrom vertikal vattenyta.

  I konstnärens tidigare arbeten var föremålet igenkännligt, begripligt och likt den modell som sminkats. Så började en långsam process under vilken han liksom skrapade föremålet, sökte nå djupare, under ytan/huden. Vid en utställning där målaren presenterade en serie figurer, huvudsakligen bestående av kvinnliga anatomer, nådde han utomordentligt intressanta effekter genom en ny teknik som bestod i att han injicerade färglösningar subkutant på sina modeller, ett förfarande som dock på ett olyckligt sätt bidrog till att denna utställning inställdes.

  I nästa etapp i konstnärens utveckling, i sminkagen från senare år, avstår han helt från konturen: hela hans intresse koncentreras nu på föremålets struktur.

  Vägen leder alltså från det igenkännliga till det i kompositionell bemärkelse oigenkännliga objektet. Men denna andra och nuvarande fas i hans måleri är inte slutmålet. Konstnären tror inte, och det betonar han mycket bestämt, att han måste nöja sig med sin utbildning i anatomi, fysiologi och framför allt kirurgi för att det ska bli möjligt att sminka även modellens inre eller skapa strukturella förvandlingar i exempelvis blodomlopp, inresekretoriska förlopp och inälvor. Vore han nöjd med detta skulle han, anser han själv, hemfalla åt en formell lek, eftersom undersökningen av ett objekts inre som självändamål måste leda till en sådan lek. Konstnärens avsikt är att återvända till det igenkännliga föremåleet.

  Den enastående konsekvensen ligger just i konstnärens klara målmedvetenhet. Det gäller inte ett avståndstagande från objektet, trots att det vid första ögonkastet kan te sig så, att det kan tyckas som om den nuvarande fasen innebär ett slags fulländning. Det räcker emellertid inte - men hur gå vidare och på vilka vägar, om kunskapen om föremålet är ofullständig? Avsikten är inte att återvända till dess konturer och att förläna det en yta igen, eftersom det är omöjligt då man inte vet allt om dess inre uppbyggnad.

  Tills vidare nöjer sig konstnären med denna knappt acceptabla oigenkännlighet men betonar samtidigt att det väsentliga ligger i att utröna hemligheten inte bara med objektets materia och struktur utan framför allt dess själ och dess orsaksverkan, och återge detta i dess rätta form, framställa det med maximal färgrikedom inuti den målade människan. Sminkaget får först då den rätta igenkännligheten.

  Det kan utan vidare sägas att detta är en svår väg som hittills legat helt oprövad. Men - och detta är som alltid inom konsten en nödvändig och tillräcklig garanti: på eget ansvar och fullt medveten går Albin Lind mot sitt självutstakade mål.”

ETT tidigt prosastycke av Albin Lind, betitlat ”Fantasi kring Wilhelm Tell”, sägs ha inspirerat Salvador Dalí till dennes målning med titeln ”Wilhelm Tells gåta” (Moderna museet, Stockholm). Här följer Albin Linds text i översättning från spanskan av Lage Söderström (med reservation för feltolkningar, förväxlingar, idiomatiska missgrepp och lingvistiska inadvertenser).

Wilhelm Tell lever sedan länge ett hemligt liv någonstans i Sydamerika eller i Blekinge. Ingen vet säkert. Porträttet av honom lever också det ett hemligt liv men mitt framför våra ögon och är alltså inramat av ögonhår.

Betrakta bilden med slutna ögon och ge den en ram av ett par läppar, måla den sedan i ordens och hemligheternas färger:

”I det nedre vänstra hörnet föds barn med kinder av glas och peruker av hundfjädrar, i det nedre vänstra hörnet sitter barnet som förlossat sig självt och gräver fram föräldrar ur askan för att bevara blodets traditioner och i det nedre vänstra hörnet, i fönstret utan infattning, där solen tömmer krävan, väntar myran i timglaset att de lösa bokstäverna ska falla till dånet av en symfoni sammanpressad till en enda ton som stiger ur en igelkottsgalosch.

Resten av synfältet upptas av ett huvud med ett storslaget ansikte som förevisar ett par blommande mustascher i vilkas snettuppvända ändar två kor dinglar med juver som bjällror, i väntan på att bli mjölkade av månen.

Wilhelm Tell lever sedan länge ett hemligt liv. Gåtan, mysteriet intar ensamhetens och otillgänglighetens obekväma ställning, inpressat i mörkret som en archaeopteryx. Huvudet, det udda äpplet som alltid ruttnar inifrån, genomborras av en pil. Det faller inte till marken eller till himlen och det behöver inget stöd, ens av tankar. Det står för sig självt, på egna kryckor.

SPORTSIDORNA

ALBIN LIND utmärkte sig inom sport och idrott på många olika sätt men han var aldrig inställd på att slå några rekord, de inställde sig ändå med självklar automatik - men i sin anspråkslöshet ville han aldrig få dem registrerade. 

  Som gymnastikkreatör skapade han en manlig motsvarighet till Idla-flickorna, Lindpojkarna, som turnerade världen runt (med undantag av Närke). 

  Hans klacksparkar, sidhopp, bakhopp, knägång, kroppsslängning, fingersprång och andra mindre välkända grenar är var och en värd ett ingående studium. 

  Albin Lind införde också nya grepp i brottning, bl a huvudkoppling, dubbelt näslås och nappataget och han introducerade också grenen undervattensbrottning.

  Mycket beroende på sin egentillverkade effektiva skidvalla uppnådde han total oslagbarhet i grenen superkombination.

SOM simmare slog Albin Lind i en 3-kamp i sin tidiga ungdom Johnny Weissmüller och Arne Borg på samma dag (men vid olika tider). Mot den förre kämpade han utan direkt baddräkt men med en lian virad om kroppen och den senare besegrades trots att Albin Lind simmade rökande pipa, för övrigt det enda tillfälle under sin långa levnad som han nyttjade tobak.

  Som en kuriositet kan nämnas att han också besegrade ”springmasken från Idaho” i fyra blanka set. 

EN och annan lögn eller överdrift har smugit sig in i några av de korta levnadsteckningar om Albin Lind som trots stränga förbud slunkit in i press och litteratur men några större skandaler var han aldrig inblandad i även om elaka tungor och hätsk avundsjuka har hävdat motsatsen. Ett och annat misslyckat försök till nydaning och förändring, t ex av människans levnadsvillkor, kan knappast Albin Lind ställas till svars för. Men när han ville introducera en variant av fotboll, ämnad att göra spelet mer intressant, varierat och komplicerat, helt enkelt genom att införa ytterligare en boll resulterade det i att Albin Lind blev hotad till livet. Han drog då tillbaka sitt s k dubbelbollsförslag. Som också de vid samma tidpunkt lanserade magnethandskarna. 

FACKSIDAN

TEORETISK fysik var ett ämne som periodvis fångade Albin Linds intresse och hängav han sig då åt intensiva studier i denna disciplin. Ett av de föredrag han höll i Bern, Sveg och Ulm hade rubriken ”Negamodotropismerna”, särskilt känt för sin klassiska och inom vetenskapliga kretsar berömda första mening. Här följer inledningen av anförandet (de första två minuterna).

”VETSKAPEN om att terminella retaritetstillstånd ofta innebär mortaktiska störningar är gammal. Men först år 1724 påvisade Casaca att negamoderna står under parativt inflytande av asurbiken och tvåhundra år senare kunde Lori och Bobak genom att använda sig av en punktativ teknik bevisa förekomsten av negamodotropa peritiv. Våra kunskaper om denna peritivgrupp är emellertid helt empiriska jämfört med vad vi vet om t ex postaliter och kontraktiter och många faktorer inom negamodotropismernas polymetriska struktur och de analfabola effekternas verkningar är ännu okända.

  Negamodotropismerna bildas, liksom övriga ortolativa peritiv, i asurbikens yttre ganion där såväl semiala som kontiala formationer anses vara produktionsplatser. De negamodotropa peritiv som motereras från asurbiken är tre till antalet, nämligen PSP (piandemi-stagnerande peritiv), AP (amneriserande peritiv) som också har en hyperminitär tetrativ verkan, och sannolikt också PP (plasmatiskt peritiv) som även kallas intrativt peritiv eller pro-intraperitiv. Då dessa tre peritiv uteslutande motereras från asurbiken brukar de gemensamt benämnas asurbikitiska negamodotropismer.

  I subplaciv varrial kontraktit och i vissa mondiösa acetonala retrofigativa bindningar bildas ett annat negamodotropt peritiv, RVN (ratiellt varrion-negamodotropin). Ur noturnis från poronella höns har isolerats TGNN (tvärstyrt gallus-noturnus-negamodotropin). I påsen hos äldre män som passerat konvergensperioden har KON (konsoloraminiserande optinitivt negamodotropin) påvisats men man vet ännu inte med säkerhet om detta är ett recentriskt peritiv som bildas hos män efter konvergensperiodens slutfas eller en rent monostatisk följdverkan, kanske beroende på den karnanska delningens inflytande över de asurbikitiska negamodotropismerna.

  Detta kan vara betydelsefullt att erinra sig vid behandling av såväl diogratisk tektoni som medekulös eller effrativ abbanos med negamodotropa peritiv.”

MEDICINSIDAN

ALBIN LIND hade redan tidigt (i fjortonårsåldern) utbildat sig till läkare efter en knapp veckas självbedrivna medicinstudier men han utövade aldrig läkekonsten annat än i undantagsfall. Dessförinnan hade han emellertid lärt sig utföra komplicerade kirurgiska ingrepp på sig själv, även under narkos (då han också passade på att förbättra Schimmelbuschs mask) men han hade för det mesta sin järnhälsa att tacka för att dessa åtgärder ytterst sällan behövde tillgripas.

BETRÄFFANDE Albin Linds studier av sjukdomar kan fastslås att han lyckades hejda det dödsbringande viruset KL-21s, om än bara tillfälligt, men det räddade många liv - även hundars, vilket senare hade till följd att han som uttalad kynofob drog tillbaka sitt patent. (I detta sammanhang ska också nämnas att Albin Lind med en för mänskliga öron oregistrerbar harkling kunde genom chockverkan avliva alla möss inom ett område av en kvadratkilometer.)

  Till de mindre landvinningarna inom medicinen som har Albin Lind som upphovsman hör den ”intuitiva blicken” men också den enkla anordning med vilken erektionen av den manliga könsapparaten kunde förlängas upp till 14 veckor.

DEN s k Linds amputation, dvs avlägsnandet av bägge tummarna på ficktjuvar och snattare, slog trots viss effektivitet aldrig igenom, inte heller den Lindska bjällran för återställande av vilsekomna åldringar eller den s k Albins förkortning (av skenbenen). 

VAD gäller s k ’naturmediciner’ lyckades Albin Lind framför allt förstärka koncentrationen i det klassiska universalmedlet ”Kisamors lungsirap” men också avslöja åtskilliga huskurers ändamålslösa inverkan.

ETT par mindre allvarliga sjukdomar är uppkallade efter Albin Lind men återfinns inte längre i den s k FASS, i sjukjournaler eller anamneser eller ens i dagligt tal mellan patienter och sjukhuspersonal.

ALBIN LIND utarbetade även ett förfaringssätt som förkortade inkubationstiden för de flesta sjukdomar vilket ofta ledde till ett hastigare tillfrisknande över tid. I några få fall dock till ett snabbare slut. 

TEKNIKSIDAN

(Innovationer, uppfinningar och påhitt)

ALBIN LIND räknas som självklar påhittare av sådana i vardagen användbara ting som inte kräver närmare eller ingående beskrivning, som den automatiska självgående hårsaxen men också embryot till dagens svampdetektor som inte bara leder fram till olika svampars växtplatser utan också med hundraprocentig säkerhet kan avgöra om svampen är giftig eller ätlig (med eller utan förvällning). 

BLAND Albin Linds konstruktioner med medicinsk anknytning märks det geniala operationsbordet (av märket Kebbón) som erövrade världen samt den i sin funktion snillrika enmansbåren som räddat många liv, inte sällan i onödan. Revolutionerande kirurgiska instrument och redskap utvecklades också ur hans skarpsinne som exempelvis bäckenbrytaren och ådergången. (Se vidare Språksidor/med. termer).

INOM jordbruket gjorde Albin Lind en del halsbrytande uppfinningar och förbättringar av såväl slåtter- som totalavverkningsmaskiner men också ett robotsystem för det agrikulturella landskapets ansiktslyftning.

BLAND Albin Linds inventioner inom praktisk konfektion, speciellt fotbeklädnad, kan nämnas totalpjäxan och den turkiska strumpan.

  Han återuppfann också axelvadden när han under en en kort tid verkade som modedesigner.

ALBIN Lind förbättrade också Comte de Villiers de l’Isle-Adams uppfinning, dvs den anordning som producerar ära åt talanglösa författare.

ALBIN Lind gjorde många udda experiment som man till en början skakade på huvudet åt men som ofta slog den å huvudets vägnar mer välutrustade världen med häpnad, som när han på ett generande enkelt vis lyckades utvinna några få droppar av ett dittills okänt ämne som skulle komma till stor nytta i medicinska sammanhang (vilka har dock aldrig avslöjats). Detta möjliggjordes genom ett långkok (två månader) av en parisisk uteliggares länge använda underkläder samt tillförsel av ”vissa” kemiska komponenter.

DET var också Albin Lind som uppfann faximilometern (den apparat med vilken man mäter kopiors längd, bredd och höjd) och inom materietekniken skapade han det tillstånd som fått benämningen energifyllt stillastående (energiegefüllt stationären Zustand) något han uppnådde genom att låta centrifugal- och centripetalkrafterna neutralisera varandra.

  Inom matematikens domäner fann han ”det absoluta medeltalet”.

EN av Albin Linds många uppfinningar ledde till det speciella material som kunde ersätta glas och plast i glasögon varvid synen förstärktes avsevärt och tillät iakttagelser av exempelvis en liten (två kubikmillimeter) stor spindel i sitt nät på drygt 45 kilometers avstånd och även vanliga molekyler kunde med dessa ”glas” ses i sin fulla skepnad.

SOM ivrig kärnkraftsmotståndare uppfann Albin Lind ett system som skulle förebygga större olyckor som haverier och allmänna s k katastrofer men också bilolyckor (framför allt de med dödlig utgång), tågurspårningar etc; dock lyckades han trots envetna försök bara i undantagsfall förutsäga jordbävningar och tsunamivågor samt  omfattande skyfall och orkaner men fann småningom en metod att i god tid upptäcka tromber och upplösningsvis oskadliggöra dem.

ALBIN Lind var även en radikal förbättrare av de allmänna levnadsbetingelserna som särskilt kom att omfatta omhändertagandet av de mer nödvändiga men osmakliga och stundom även ohygieniska utsöndringsprodukter som människan gör sig skyldig till.

  I detta sammanhang bör framhållas att Albin Lind också var en uppfinningsrik kock och många rätter är uppkallade efter honom; Linds ”surkött” torde vara det mest bekanta. Till detta skapade han en smakrik herrsås och en inte mindre delikat damsås (med aldrig avslöjad sammansättning) samt kreerade en mycket vederhäftig invalidpizza. 

  Biff à l’Albin och biff à la Lind är jämte den välkända Lindsoppan berömda läckerheter som efterapats över hela världen (med undantag av Närke).

  Tilläggas kan att Enköpingslådan ursprungligen var Albin Linds uppfinning som också idén med trippelpanering av torskfilé samt trepanering av torskhuvud och även framställning av dubbelmögelosten.

  Vad beträffar konditorivaror ska Linds marainsvitsch framhållas men också Linds gubbtårta, Lindska akvedukter, Albinkakor och AL-bullar men inte minst hans bonbontoscakrämla (för barn 7 till 9 år).

  Och till de smärre uppfinningar av det slag som har sin användning i vardagen, särskilt hos familjer med små barn, hör Albin Linds konstruktion av den elektriska haklappen som när det spills på den avger en kort stöt. 

NYA mått föreslogs också av Albin Lind. Här fann han mer praktiska sådana än de gängse som meter, kilo, liter etc och lanserade (ett) halvblad, (en) vinge, (en) remsa, (en) sjöbjörn (som i ”en sjöbjörn vissna stötar”) men även andra som t ex måtten för lövskogsarea, fladdermösstäthet, otillräckligt elektriskt flöde m fl. 

ALBIN Lind gjorde också försök med vattendrivna fordon (bilar), vilket fungerade om vattnet var kokande eller hade en temperatur strax över kokpunkten men å andra sidan åtgick då lika mycket energi för att koka vattnet och för ovanlighetens skull uteblev den sedvanliga succén.

  Hans förslag till komplettering och delvist förnyande av den svenska kalendern blev heller inte utformad i sin helhet och han lyckades aldrig (!) förverkliga sina planer på en ny almanacka för svenskt bruk (förslaget förkastades efter utredning åren 1955-58) men han kom ett litet stycke på väg. Det som återstår av hans idéer är dock mest fragment. 

  Så ville han t ex utöka juni månad och införa en 31 juni, kallad  Extradagen. Den 4 juli föreslogs bli Namnlösa Barns dag och den 12 augusti inföll Alla Sjukdomars dag, två dagar senare, den 14 augusti var det så´Tröstafton. Den 26 oktober är det enligt lindska almanackan Allmän duschdag, den 9 november Lilla Självmordsdagen och 19 november Stora Självmordsdagen. 

  Ett projekt som Albin Lind inte heller lyckades genomföra helt var den s k ”inre televisionen” och det till en början entusiastiska mottagandet av ”kroppshölstret” blev ingen framgång och fick aldrig någon praktisk användning. Detsamma gäller det ”sterila porslinet” som var avsett att aldrig behöva diskas, en innovation som saboterades av bl a diskmaskintillverkarmaffian. Konstruktion av vapen med förmåga att desarmera sig själva fick bara en kort succé.

  Albin Lind gjorde emellertid en hel del datortekniska förbättringar och åstadkom även en avancerad variant av mobiltelefonen avsedd att opereras in i cerebellum och som styrdes genom ren tankeverksamhet.

  Också den återvinningsbara energin var Albin Lind på väg att finna en lösning till men ekonomiska stormaktsintressen lade hinder i vägen för detta som så många andra liknande projekt. 

  Mot den globala uppvärmningen hade han inget botemedel men en intressant idé om slutförvaring av mänskligheten.