FACKSIDAN
TEORETISK fysik var ett ämne som periodvis fångade Albin Linds intresse och hängav han sig då åt intensiva studier i denna disciplin. Ett av de föredrag han höll i Bern, Sveg och Ulm hade rubriken ”Negamodotropismerna”, särskilt känt för sin klassiska och inom vetenskapliga kretsar berömda första mening. Här följer inledningen av anförandet (de första två minuterna).
”VETSKAPEN om att terminella retaritetstillstånd ofta innebär mortaktiska störningar är gammal. Men först år 1724 påvisade Casaca att negamoderna står under parativt inflytande av asurbiken och tvåhundra år senare kunde Lori och Bobak genom att använda sig av en punktativ teknik bevisa förekomsten av negamodotropa peritiv. Våra kunskaper om denna peritivgrupp är emellertid helt empiriska jämfört med vad vi vet om t ex postaliter och kontraktiter och många faktorer inom negamodotropismernas polymetriska struktur och de analfabola effekternas verkningar är ännu okända.
Negamodotropismerna bildas, liksom övriga ortolativa peritiv, i asurbikens yttre ganion där såväl semiala som kontiala formationer anses vara produktionsplatser. De negamodotropa peritiv som motereras från asurbiken är tre till antalet, nämligen PSP (piandemi-stagnerande peritiv), AP (amneriserande peritiv) som också har en hyperminitär tetrativ verkan, och sannolikt också PP (plasmatiskt peritiv) som även kallas intrativt peritiv eller pro-intraperitiv. Då dessa tre peritiv uteslutande motereras från asurbiken brukar de gemensamt benämnas asurbikitiska negamodotropismer.
I subplaciv varrial kontraktit och i vissa mondiösa acetonala retrofigativa bindningar bildas ett annat negamodotropt peritiv, RVN (ratiellt varrion-negamodotropin). Ur noturnis från poronella höns har isolerats TGNN (tvärstyrt gallus-noturnus-negamodotropin). I påsen hos äldre män som passerat konvergensperioden har KON (konsoloraminiserande optinitivt negamodotropin) påvisats men man vet ännu inte med säkerhet om detta är ett recentriskt peritiv som bildas hos män efter konvergensperiodens slutfas eller en rent monostatisk följdverkan, kanske beroende på den karnanska delningens inflytande över de asurbikitiska negamodotropismerna.
Detta kan vara betydelsefullt att erinra sig vid behandling av såväl diogratisk tektoni som medekulös eller effrativ abbanos med negamodotropa peritiv.”
Pettersson har här i sitt opus om Albin Lind på ett glänsande sätt åskådliggjort diverse problem inom den teoretiska fysiken. Vad månne komma härnäst. Kanske en artkel om matlagning?
SvaraRadera